Spänningar i Röda havet höjer tankerfrakten med 60 procent och omdirigerar globala oljeflöden

Säkerhetsläget i Röda havet och Bab el-Mandeb-sundet fortsätter att försämra villkoren för internationell sjöfart. Houthi-rörelsens attacker mot handelsfartyg, som intensifierats sedan slutet av 2023, har drivit upp fraktkostnaderna för råoljetankrar med över 60 procent jämfört med läget före krisen. Worldscale-index för VLCC-tankrar från Mellanöstern till Europa ligger nu på 78, jämfört med 48 i genomsnitt under 2022.

För svenska importörer som Preem, Nynas och Vattenfall innebär detta betydligt högre kostnader. Branschorganisationen Svensk Sjöfart uppskattar att merkostnaden för en genomsnittlig last råolja från Persiska viken till Sveriges västkust nu ligger 3,8 USD per fat högre än normalt. Med svensk import på omkring 360 000 fat per dag rör det sig om en total merkostnad på drygt 4 miljarder kronor årligen, vilket i förlängningen syns vid pump.

Många rederier har valt att helt undvika Suezkanalen och i stället rutta om via Godahoppsudden i Sydafrika. Det förlänger restiden från Persiska viken till Rotterdam med 12-15 dagar och ökar bunkerförbrukningen med uppskattningsvis 1 800 ton tjockolja per resa. För svenska Stena Bulk, en av världens största operatörer av produkttankrar, har omdirigeringen varit både kostsam och lukrativ: bolagets kvartalsrapport för Q1 2026 visar EBITDA-marginaler över 38 procent, bland de högsta i bolagets historia.

Den geopolitiska situationen påverkar också handelsmönstren. Indien har ökat sin import av rysk olja, som transporteras norrut runt Sydafrika, medan Kina prioriterar iransk och saudisk olja som fortfarande tar den kortare rutten genom Röda havet trots riskerna. För Europa har resultatet blivit ett ökat beroende av atlantiska leveranser, framför allt från USA, Guyana och Brasilien. Cirka 48 procent av EU:s råoljeimport kom från Atlantbäckenet under första kvartalet 2026, en historiskt hög andel.

Sverige har genom sitt EU- och Natomedlemskap engagerat sig i operation Aspides, EU:s sjöfartsskyddsmission i Röda havet. Två svenska korvetter, HMS Visby och HMS Karlstad, deltog under hösten 2025 i eskorter och övervakning. Försvarsministern har understrukit att sjöfartens säkerhet är en del av Sveriges övergripande totalförsvar och att skyddet av handelsvägar är centralt för landets ekonomi, där över 90 procent av utrikeshandeln går sjövägen.

För klimatomställningen får krisen blandade effekter. Å ena sidan höjer den fossilbränslepriserna och stärker affärsfallet för förnybar el från Vattenfalls havsbaserade vindkraft och norrländsk vattenkraft. Å andra sidan visar den på hur sårbar den globala fossilbaserade ekonomin är för regionala konflikter, vilket politiskt motiverar accelererad utbyggnad av inhemsk vätgas, biogas och elektrifierad industri. Energimyndighetens scenarioanalys visar att ett fossilfritt Sverige 2045 skulle minska importnotan med uppskattningsvis 95 miljarder kronor per år vid dagens prisnivåer, en stark ekonomisk drivkraft utöver klimatargumenten.