Permian Basin slår produktionsrekord trots minskande antal borriggar i USA

Permian Basin i västra Texas och sydöstra New Mexico fortsätter att överraska marknaden. Enligt EIA:s senaste Drilling Productivity Report nådde produktionen 6,4 miljoner fat olja per dag i juni 2026, en ökning med 380 000 fat per dag på årsbasis. Det anmärkningsvärda är att antalet aktiva borriggar samtidigt har sjunkit till 285, den lägsta nivån sedan pandemiåret 2020.

Produktivitetsökningen drivs av tekniska genombrott inom horisontell borrning, längre laterallängder på upp till 4 500 meter och förfinade frackningsmetoder med högre sandintensitet. Bolag som Pioneer Natural Resources (numera del av ExxonMobil), Diamondback Energy och Occidental Petroleum rapporterar break-even-nivåer ned mot 38 USD per fat, vilket gör Permian till en av världens mest motståndskraftiga oljeprovinser.

För Sverige och Europa innebär utvecklingen att amerikansk lättolja, framför allt WTI Midland-kvaliteten, fortsätter att tränga ut traditionella leveranser från Mellanöstern och Västafrika. Preems raffinaderi i Lysekil har under första halvåret 2026 köpt omkring 35 procent av sin råolja från USA, jämfört med 22 procent två år tidigare. Den lägre svavelhalten passar väl in i de skärpta IMO-reglerna för marint bränsle.

Permians styrka påverkar också den geopolitiska balansen. När OPEC+ håller tillbaka 2,2 miljoner fat per dag fyller amerikanska producenter snabbt på det gap som uppstår. Internationella energirådet IEA bedömer att USA kommer att stå för 65 procent av all nytillkommen icke-OPEC-produktion under 2026, med Permian som motorn. Detta skapar ett dilemma för Riyadh: ju längre kartellen håller priserna uppe, desto snabbare växer den amerikanska konkurrenten.

Den svenska gröna omställningen påverkas indirekt. Vattenfall och Polarium har båda lyft fram att stabila men inte alltför höga oljepriser ger bästa villkor för en planerad elektrifiering. Om Brent stannar i intervallet 70-80 USD finns ekonomiskt utrymme för industrin att investera i havsvind, vätgas och batterilager utan att konkurrenskraften urholkas av energichocker. LKAB:s satsning på fossilfri järnsvamp i Gällivare räknar exempelvis med att el från norrländsk vattenkraft ska konkurrera med ett globalt oljepris kring 75 USD.

Samtidigt varnar geologer för att Permians produktivitetsökning inte kan fortgå i evighet. De bästa borrlägena, så kallade Tier 1 acreage, börjar visa tecken på uttömning i Midland-bassängen. Konsultbolaget Rystad Energy bedömer att produktionstoppen kan nås redan 2028 vid drygt 7 miljoner fat per dag, varefter en gradvis nedgång väntas. För Stockholms börs är detta relevant: SSAB, Volvo och Atlas Copco har alla betydande exponering mot amerikansk skifferindustri via underleverantörsled och utrustningsförsäljning, en marknad värd närmare 18 miljarder kronor årligen för svenska verkstadsföretag.